fredag 30 november 2012

note to self

LÄS ALLTID. ALLTID. ALLTID. INNEHÅLLSFÖRTÄCKNINGARNA, SPECIELLT PÅ YOGHURT!!! ALLTID. FATTAR DU??? SÅ SLIPPER DU KÄNNA DIG ÄCKLIG SOM ÄTIT GELATIN UTAN ATT VETA. men ingen biggie, tänk på alla djur du räddat sen du blev vegetarian istället.

torsdag 29 november 2012

Sortera tankar

Jag är ledsen och det är skitirriterande och gör mig arg så nu ska jag lista anledningar till att jag är ledsen så jag kan se att de inte är några stora saker så jag kan sluta vara ledsen.

P är lite arg pga jag hade en vän över rätt sent igår och hon var tydligen vaken.
Min vän krashade sin bil och hans hund dog idag.
Fick prestationsångest idag på bilden pga alla var jättebra och jag bah eeeeeeeeeeeeeeeeeee
Jag är trött för jag har sovit typ 15 timmar på tre dygn.
Jag har inga cigaretter.

Så nu vet då, så ja nummer 1, hon är ju inte arg längre vill bara sätta sig ner och prata om det, ingen biggie.
okej det här är faktiskt ledsamt men alltså det är inte jag, separera sympati/empati med dig själv!!!
so what=??????? Jag är bra på att rita och ja det spelar ingen roll för jag vill ändå inte bli konstnär och JAG har blivit bättre och då gör det ingenting för man ska jämföra sig med sig själv och inte med andra och de andra dömde säkert inte dig för du dömde ju ingen annan.
Ja men det är bara att sova ut i natt så blir det bra.
ja men det är okej andas andas andas andas det är okej, tänk på hur hälsosamt det är för dig.

Framtidsfantasier

Jag vill flytta ihop. Vi kan vara så himla fattiga att vi måste sopa upp dammtussar, hårstrån och tobak. Vi kan dela garderob, dela säng, dela liv. Äta vegmat vid ett litet bord och röka ut genom ett fönster på tredje våningen i ett skitfult betonggrått hus i en förort någonstans där det aldrig slutar regna. Vi kan ha små fester på helgerna, och vi bjuder bara människor som vi verkligen gillar, som man kan prata med. Och vi kan, om du vill, säga att det är obligatoriskt med mönstrade färgglada partyhattar. Så kan vi mötas i hallen, på väg till/på väg från toaletten och titta trött på varandra, och sen kan vi koka kaffe och läsa olika delar i DN tillsammans (och sen byta delar) Så blir klockan kanske lite mer och vi säger hej då i porten och fortsätter med vardagen.

(Åh vad löjlig jag känner mig nu)

tisdag 27 november 2012

nostalgi


Påminner så mycket om mitt gamla liv. Det jag lämnade bakom mig. Tänkte på det när jag hörde låten, hur jag verkligen inte har någon från den tiden kvar? Inte en enda person. Gör mig inte så mycket, men det är så märkligt. För de är fortfarande samma gäng, de gör samma saker. Det var inte som att vi alla drog åt olika håll. Jag bara lämnade. Fast mest av allt påminner den här låten om honom. Honom. Honom. Honom. Så många gånger du lämnade, och jag lämnade och du sårade och jag sårade. Vi fick aldrig ett slut (fick vi ens en början?). Men mitt sår läkte.

måndag 26 november 2012

gravitation

Du. Du vet hur man mentalt rymmer över hustaken, eller är det vad du gör. Rymmer du? Är det frihet du hittar, eller vaknar du upp med ett ryck, som att någon drar dig upp ovanför vattenytan igen. Ser du klarare, eller blir din syn suddigare. Du vet hur människor brukar säga hur livet är som en berg-och-dalbana, det passar inte på dig. Du är katapulten, och jag fortsätter uppåt när du vänt ner igen, och jag sugs fast mot den hårda ytan under mig när du är på väg uppåt. Jag hänger inte med när du vänder. Min värld är grå, din är svart-vit. 

Förlåt, jag undviker dig ibland (fast ändå inte förlåt)

lördag 24 november 2012

Mardrömmar

Hon ligger ner i sängen. Hennes handleder är nedpressade i det mjuka tyget, fastlåsta ovanför hennes huvud. Någon har satt sig på hennes bröstben, gör det svårt att andas. Hjärtat rusar, pumpar blod så hårt att det gör ont, hennes hjärtslag brusar i hennes öron. Ett par starka armar håller ner henne, som man mosar en mygga mot fönstret. Jag dör nu. 

Mobilens blåa ljus lyser upp rummet, får henne att kisa. 04.12.

tisdag 20 november 2012

ensamheten


vad ensamt det är att vara ung
innerst inne finns ingen att prata med
innerst inne är det ödsligt och isande kallt
innerst inne står vi ensamma på Nordpolen
innerst inne är vi tusentals mil ifrån varandra
nakna och hjälplösa i vinterstormen
människan är ett ensamt djur
innerst inne

Per Nilsson