note to self

VILL VILL VILL volontära på/i (mm har glömt all svenska) kibbutz!!!! så himla coolt och fint och bra och erfarenhet och ååh :') http://www.svekiv.se/

vår

JAG SAKNAR DIG FAN.
Det känns vårigt och det är världsbäst men
jag vill ha vår MED DIG.
Vill bah dricka kaffe och käka pannkakor i solen med dig.
VILL ÅKA HEM NU JA TACK.
(mm dramadrottning....)
(fyra och en halv månad tills hemma.)
(fyra månader tills jag får se mamsen och papsen och så)
(är typ mongo???)

förvirrad

Det är som att titta på er genom en förvrängd glasruta.
Som att ni är på ena sidan av den transparenta väggen och jag den andra.
Och som att jag aldrig varit bland er. Och att jag aldrig skulle få plats där igen.

För tiden stannar inte och ni lever ju era liv.
(Jag vill inte något annat heller.)
Men jag är så rädd att bli den utomstående.
Lämna mig inte.
(För jag lämnade er, men inte)

500% klar med vinter

Februari är ju egentligen som en månadslång måndagmorgon. Man är så trött så trött så trött och det är kallt och man är less och vill inte göra något annat än att ligga kvar i sängen.
VILL HA VÅR NU

0° vinkel

Om jorden hade varit vriden 90 grader hade
mitt
höger
varit ditt
vänster.
Men nu är den inte det.
Våra händer råkar bara vara
jävligt
långt ifrån varandra.

OD

Jag tror inte ens jag fattar än.
Och när jag gör det, är ordningen återställd.
Är det därför jag drömmer mardrömmar?
För att jag liksom inte ens fattar först?
(utan måste processa)
Är det därför jag aldrig gråter när nåt händer?

Men vadå vad menar du?

Sekvenser på sekvenser.
Prioriteringar.

mardrömmarN^

Ska nog börja skriva någon slags *DrÖmDAgBoK* Känner mig värsta löjl som skriver det? Men vill inte skriva det i vanliga skrivboken för då kommer hela skrivboken vara mardrömmar = negativt. För alltså orkar inte ens längre?? Alltså trodde inte det var så himla mycket och ja det var väl rätt normalt att drömma mardrömmar. Fast jag har drömt mardrömmar 8-9/10 nätter sen den här tiden förra året?

Inatt drömde jag iallafall att jag var i norge på nån campgrej som var typ ett spel, fast det var inget spel längre utan jag var där med min familj och de som jobbade där skulle döda oss så vi sprang och sprang och blev uppdelade i mindre grupper och ja sen hoppade vi från ett stup och landade i ett träd men sen ramlade jag ner från trädet och började springa och det var tur för alla andra blev dödade, men jag var iallafall tvungen att springa upp till någon grotta på ett berg fast då blev jag slagen i ryggen av en utbytesstudent som var elak (HAAHAH ORKANTE?? hen är assnäll i verkligheten??) men jag lyckades övertala hen att jag skulle få gå och det fick jag fast jag var tvungen att simma över en grund sjö och botten var inte vanlig botten utan geggan brändes om man nuddade den, så kom upp på andra sidan och såg att det fanns en båt där (MEN INTE PÅ MIN SIDA??) så jag hade brännmärken och blåmärken och sår över hela kroppen och sen kom jag till foten på trappan upp till grottan som skulle rädda mig men där var man tvungen att ta ett visitkort (som alltså var hur man skulle göra för att ta sig in i grottan för det var tydligen inte att bara gå in i den) men det var bara linjer på de korten och inget skrivet. Sen vaknade jag.

:-))))))))))

mardrömmar (igen)

Jag drunknar.
Du lämnar mig.
Jag blöder ihjäl.
Döda barn upphängda på kors.
Jagad.
Någon spetsad av en klippa.
Ensam.

Jag tror att jag vaknar. Fast allt existerar i mitt undermedvetna.
Som den delen av isberget som är under vatten, och jag kan inte simma.
Jag orkar (inte)
Bara en natt utan mardrömmar.