måndag 23 juli 2012

Schack matt

Det är klart du är ensam
Dina spel lämnar dig kvar när alla spelpjäser
för länge sen
lämnat.

Din påklistrade likgiltighet inför omvärlden fungerar
För ingen vet vad du
tänker
känner

Om detta var din plan har du lyckats
Ingen vet var de har dig
Men ingen vill heller längre ha din bekräftelse.

Så stå där du.
På din tomma spelplan, när du inser
att sista draget har gjorts.
Och du kan låtsas som att du inte bryr sig om att du är
helt
jävla
ensam

söndag 22 juli 2012

Content

Jag är glad nu.
Inte ledsen med glada stunder.
Utan glad med ledsna stunder.

Och jag känner mig så tillfredsställd med mig.
Hur jag är.
För jag gör allt jag kan.
För att jag vill
inte för att ni på något sätt tvingar mig.

Jag vet att jag gör mitt bästa.
Och ingen kan någonsin begära mer.

Jag är så tacksam över komplexiteten i mina känslor.
För jag har insett att det är 100 gånger mer värt
att vara ledsen än att vara apatisk och känslomässigt död.

Och jag har insett att mina känslor
och
min sympati och empati för andra
inte är samma sak.
Vilket betyder att jag får må bra
fast mina vänner inte gör det.

Vilket betyder att jag kan hålla huvudet flytande
glad med ledsna stunder.

Does it makes sense?

lördag 21 juli 2012

v29

Denna vecka har bestått av

Tokångest pga förlorad kontroll.
Tokångest pga rädsla att mina två närmsta vänner ska ta livet av sig.
Sovsällskap alla nätter sen i tisdags (<3)
Jobb
Barnvaktande (<3)
Rus
För många cigaretter
Känslomässig bergochdalbana
Förlorade förtroende
Soyamjölk och flingor

Jag har aldrig varit så nära någon som jag är nu. Det är fantastiskt och så jävla obehagligt och skrämmande samtidigt

Är du fortfarande tonårssmal och snaggad?

Jag tänkte på dig idag.
Fast nu har jag insett att det är inte dig jag saknar, du är någon annan.
Jag saknar bilden av dig.
Hur du var för två år sen.

Är du fortfarande tonårssmal och snaggad?
Har du fortfarande kvar halsbandet ovanför din säng?

Jag tänkte på dig idag.
Och jag insåg att
trots att det aldrig vart vi
var det alltid vi ändå.

tisdag 17 juli 2012

utopi detta skulle vara

Så jävla trött på kön.
Så jävla trött på färger.
Så jävla trött på att om man gör si är man rasist och säger man så är man feministfitta.

SÅ JÄVLA TRÖTT PÅ ER ALLA.
Vill bara ha massa individer, så får ni bli dömda grundat på annat.
Som t.ex.
Hur snälla ni är.

söndag 15 juli 2012

Menthol

Klockan är halv två och vi har precis sett på twin peaks i två timmar.
Vi har öppnat fönstret för det blev för varmt att ligga så himla nära annars.
Du låter mig ligga på din arm på det där sättet jag tycker om, fast jag kan fortfarande inte förstå hur den inte kan somna. Och mina tankar går runt i oregelbundna mönster när jag blir så trött att jag till och med pratar fel språk med dig.
Men sen går du hem och det gör faktiskt ingenting, för att jag har dig gör att jag klarar mig ensam ett tag.

Och jag tänker att nu röker du säkert en av dina mentholcig på vägen, fast det regnar.

lördag 14 juli 2012

välkommen in

Åh varför är det så svårt att vara normal, här sitter jag och tycker jag borde väga 10kg mindre och äter ändå snickers samtidigt?? Och jag pallar inte vilja väga typ 43 för det är jättesjukt men ändå vill jag det lite fast jag försöker intala mig själv att jag inte vill det. Jag har värsta bra matplanen i mitt huvud som lurar mig att tro att det är "friskt" fast det är det inte för inga matplaner är fan friska. Hatar den lilla rösten i mitt huvud som planerar exakt vad jag kan äta och träna och blablabla för nu när jag inte längre lyssnar på den skriker den ännu högre. Och jag har inte tränat på jättelänge och jag äter rätt mycket godis bara för att jag tror att om jag tränar och inte äter godis så ger jag efter för den lilla fulingen i huvudet? För hur ska jag hitta något mellanting?? Allt jag vet är så lite mat så mycket träning som möjligt? och äta när man är hungrig är ju också jättesvårt eftersom jag inte riktigt känner igen hunger, tänk om jag bara är uttråkad och äter och blir tjock? Fast tänk om jag är hungrig och inte äter och blir anorektisk?? Känns ju skitjobbigt och jag vet ej vad jag ska göra`?? Bara härda och äta vad jag vill (VAD FAN VILL JAG ÄTA DÅ???) och träna som en normal människa (AHAHAH VAD ÄR NORMALT) PALLANTE FAN. Ångrar så mycket att jag någonsin började och avskyr mig själv för att jag är ju inte ytlig egentligen? Men bara det här. Som att mitt liv skulle bli ett paradis bara för att jag vägde 43 kg? Nej tror inte riktigt det va. Mitt liv blir ju ett paradis om jag blir "fri" från detta (lol) Men hur blir man det då när man inte vågar säga till någon som egentligen kan hjälpa mig. För de som vet tror ju det är bra. Fast det är det nog, oftast. Bara hatar lite på att vara och sova ensam derpderp. Och det kändes så osexigt när min vän sa till sin vän att jag aldrig äter för det gör jag ju men aldrig framför dem och det vill jag ju kunna göra för att det är fett mongo annars och det är inte precis att någon bara längtar att få komma nära en psykstörd människa. Åh livet alltså. Nu ska jag dricka mitt te och skita i att jag har ätit både kaka och snickers idag för FUCK IT jag får väl bli tjöck då, fast det blir man ej av typ 500kcal exta. Hahaha fy vad äckligt mycket det var. Fast nej det var det ej.

Förstår ni hur jobbigt detta är? För jag har två röster som skriker på varandra. NEJ.JO.NEJ.JO Repeat.

tisdag 10 juli 2012

mentol

Du röker dina mentolcigg, fast du sa att du skulle sluta. Och när vi pratar om hur speciellt en person kan lukta säger du att du använder mentolshampoo. Fast jag ligger nära dig i sängen känner jag ändå ingen distinkt lukt av mint. Allt jag känner är att det luktar du.

För mig är din lukt förknippat med fina ord, sorgsna ögon, mänsklig värme.

Du säger att du kommer dö utan mig. Och jag säger ingenting. Men jag tänker att Jag kommer dö utan dig.

lördag 7 juli 2012

Men vi skulle ju bara ta en promenad

Ingen pratar om elefanten i rummet när tyngdkraften pressar mig nedåt, som att jorden vill suga tag i mig och nagla fast mig vid gruset under mig.
Och jag försöker tänka att jag är tacksam över komplexiteten i mina känslor för finna acceptans till min otillräcklighet.
Ni ljuger och jag vet det. Jag ljuger inte och ni vet inte det.
För om våran tillgivenhet gör oss till lögnare vad är den då bra för?
Tänker du intensivt eller inte alls?
Om du sluter ögonen kommer ingen få veta.
Tolka inget ur min tystnad.
Jag ljuger inte.

Förlåt.

fredag 6 juli 2012

Almost Asleep

Jag känner hur ditt hjärta rusar
som på droger
mot min ryggrad
och jag vet inte längre vilka hjärtslag som är mina egna
Allt jag hör är dina andetag
så jag glömmer bort mina egna.

Din hud mot min
och jag känner dina hjärtslag i varenda cell i min kropp.