Regn, en fredag.

Den landar vid ditt hårfäste. Där ditt bruna hår, som brukade vara långt, men inte längre, möter din vita, nästan transparenta hud. Den rinner längs med din panna och precis där näsryggen börjar rullar den in vid den tunna huden i din ögonvrå. Likt en tår rinner den vidare, förbi födelsemärket på din högra kind som du hatar så mycket, ut mot din käke. Samma käke som du spänner så hårt när du är arg men inte vill visa det. Jag ser hur den rinner vidare längs med blodådrorna på din hals. Samma hals där jag får gömma mina drömmar och vila mina tankar. Sista gången jag ser den är den vid dit nyckelben och rinner in under din svarta tshirt. Du rycker till, ofrivilligt, och gnider fingrarna mot din bröstkorg för att torka bort den.